Har påbörjat det stora arbetet med att spänsta upp delarna om Isabella, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.
Kan inte påstå att det handlar om en total make over än så länge. Ska jag fortsätta med frisörterminologin så har jag bara toppat henne och tonat håret i en lite tuffare nyans.
För ramen är den samma. Isabella flyttar in och packar upp sina saker i en lägenhet på Kronogården. Men i stället för packa upp, återblick, packa upp, sucka, återblick, packa upp har jag tagit bort en massa dravel och lagt till små saker som jag hoppas driver upp dramaturgin en aning. Det ska inte hända så mycket än så jag försöker pytsa ut det lite lagom och plantera olika hintar som jag ska skörda senare.
Oj, nu lät jag som en bonde.
Förbättringsarbetet har inneburit att hela texten har krympt med runt 1 700 tecken. Jag trodde att det skulle vara mer, för det är rätt långa stycken som fått stryka på foten. Har tydligen lagt till mer nytt än jag insåg själv.
Men än är jag inte klar. Tänker ägna resten av den här dagen och förmodligen hela fredagen åt Isabella.
Har inte bråttom. Tar baby steps. (Så, nu vet ni att jag även vet lite om vad som hänt i omvärlden denna dag.)
minna ulin 
Jag är väldigt avis, du har redan skrivit om din karaktär och har tagit bort en del text. Jag har inte skrivit något om min lilla elaking ”Sean”. Jag måste verkligen försöka tänka som en seriemördare, hur gör man det ? Hur har du lagt upp ditt karaktärsgalleri? Hela berättlesen/boken ska ju vara utformad som en ”val” men i varje kapitel så behöver väl man också tänka ”val” eller tänker jag fel? Varje kapitel behöver väl vara enl dramturgikurvan. Känns som om man har bomull i huvudet ibland. När man nu petar i alla delar så inser man vilken reserch man behöver lägga ner. Allt från när en bil stannar bredvid en på trottoaren, men eftersom det är London så måste jag verkligen tänka till eftersom det är fel sida bilen åker på 🙂 små små grejer. Lycka till med klippningen, Kram Suss
GillaGilla
Ja, det är verkligen mycket att tänka på och jag upptäcker hela tiden luckor. Och att den där jäkla valen är en mätt orm på lite väl många ställen … Försöker få till små konflikter i vardagen så att det inte blir en massa transportsträckor utan mening. Det är sådana jag strukit/skrivit om nu. Massor kvar!
Jag har ett dokument där jag har skrivit ner så mycket jag orkat om personerna. Även mycket sånt som inte är tänkt att komma med i boken men som ska få mig att veta varför de gör olika saker. Sen har jag ett annat dokument där jag skriver ner kort vad de olika scenerna ska innehålla. Det hjälper mig att hålla i sär vad som hänt och när. Men mycket papper blir det …
Just nu känns det som att boken behöver ett år till av redigering, men jag hoppas att jag är snabbare än så. Nu efter kursen har jag ju fler verktyg och de ska användas!
GillaGilla
Jag bara sitter och ler imponerat. Minna du kanske vill hyra en stol hos mig?
Vad otroligt duktiga ni är 🙂 Jag är så tacksam över att ha lärt känna alla på kursen och att vi har kontakt via FB och bloggar. Tänk vad mycket vi har att lära av varandra. (I alla fall jag)
Själv fick jag återbud på en kund idag och blev jätteglad för då fick jag istället för att klippa topparna, en stund över att skriva lite, med betoning på lite, men ändå.
GillaGilla
Vår kurs måste varit världens bästa gäng! Är så glad att jag anmälde mig, det överträffade all förväntningar. Och ALLA har något att lära, skrivande är en process som man nog aldrig blir fulländad på. Det här ror vi i land med gemensamma krafter 🙂
GillaGilla
Jag håller helt med Er, jag är så lycklig för att ha anmält mig till kursen. Vi kommer att lyckas., alla i sin egna takt men vi finns där för varandra. Vi vet vad vi går igenom med alla våndor och glädjeämnen som ingen utanför helt o fullt kan förstå. Kram på Er underbara kvinnor. Girlpower here we come !
GillaGilla
Pingback: En sån måndag! | minnaulin